Är vitt en färg?

Vitt, vitt, vitt ... överallt vitt. Landskapet har förvandlats till en vit enhet. Likt inbäddat i bomull ser allt mjukt och fluffigt ut. Hade det inte varit för den stränga kylan hade jag varit ute precis hela tiden. Även om inte solen visar sig är det ljusterapi på hög nivå.

För en stund sen gick jag ut på sjön. Möjligheten att kunna gå på vatten ger en övernaturlig känsla. När isen lagt sig är det en fantastisk uppenbarelse att se naturen från sjösidan på vintern. Att heller inte veta om isen håller är kittlande och ger en adrenalinkick när man hör hur det "sjunger" under snö- och islagret. Jag gick allt längre ut och jag märkte att hunden inte längre ville följa med ... var det en varningssignal? Djur har ett sjätte sinne ... kanske var jag på väg mot svag is? Jag forsatte, må det bära eller brista, tänkte jag.

Att våga är hälften vunnet heter det ju. Jag borde våga mera. Jag hade en förhoppning vid detta års ingång att det skulle bli det bästa året i mitt liv hittills. Med facit i hand kan jag konstatera att så inte blev fallet. "Man har inte roligare än man gör sig" är en sliten fras. Men ack så sann. Jag har idogt försökt se allt i positiv anda, jag har bett om hjälp när jag behövt, jag har fattat flera beslut - men det visade sig, felaktiga belsut. Jag har tänkt ljusa tankar trots att den negativa spiralen dragit mig bakåt, neråt. Nu är jag heligt trött på allt det suddiga, ogreppbara som spelat mig chanslös. Nu är jag redo för nya friska vindar. Kanske ger jag mig ut på den svagaste isen någonsin? Men jag tror jag tänker ta risken - må det bära eller brista!

Snart dags ta fram staken :)

Ute härskar mörkret, det är mörkrets årstid. Ändå bor jag bara i (mörka?) Småland. Läste att i Lappland är det nu helmörkt i fyra månader... kan man vänja sig vid det också? undrar om jag skulle klara det... När jag var i nordNorge förra året var midnattssolen helt underbar, dagsljus 24 tim om dygnet, vilken energikick! Möjligen kompenseras dessa bofasta med 24 timmars totalmörker i flera månader? Ying och yang...

Nästa helg är det första advent och jag blir lika glad över detta faktum varje gång. Jag älskar att sätta upp adventsljusstakarna i fönstren och hänga upp stjärnor och andra ljuskällor. Men en grej har jag funderat lite på. Om man har en "vanlig" adventsljusstake som man sätter ner 4 st stearinljus i och som man tänder ett för varje advent - börjar man från vänster eller höger, vilket är vanligast?

Däremot märker jag att pyntet minskar för varje år, är jag lat eller är jag bara lite trött på samma (gamla?) tomtar? Vore ju trevligt med lite andra tomtar (på loftet?)... Kanske ska man ge sig ut i år och köpa in lite nytt pynt?

Hustomten här hemma finns i alla fall i allra högsta grad, han (?) gör små spratt ibland. Som t ex. att blåsa ut ett ljus när jag nyss tänt det. Eller som att skruva upp ljudet på tv:n/radion utan att jag ens är i närheten... eller bara går omkring i trappan så t o m hunden lyfter på huvudet och undrar vem det är som hörs men inte syns.

Snart blir det dagsljus och dags att ta tag i dagens sysslor. Ha en fin vecka, snart blir det ljus i varje hus!

Tvivel är granne med Gud

Den som vill, tvekar inte. Den som tvekar, vill inte! Dessa kloka rader har en annan klok människa sagt mig. Jag har se senaste veckorna tvekat och tvekat … inte alls likt mig. Men jag visste inte vad jag ville helt enkelt. Nu vet jag. Hoppas jag!

Men när vet man att något är rätt? Som när man frågar "när vet man att den man blir kär i, är den rätta"? När vet man att man är kär? När vet man att det är dags att bryta upp? När man legat vaken om nätterna och grubblat? När man väger för- och emot, för- och nackdelar - positivt och negativt, skriver upp plus- och minuslistor.

Jag ska snart bryta upp. Bryta upp något som känns invant och tryggt. Jag vet vad jag har men inte vad jag får. Kommer det nya att bli lika bra? Kanske bättre? Om jag inte hade brutit upp, hade jag ångrat mig då? Kommer jag att ångra mig ändå? Kanske längta tillbaka till det andra, det kända, det gamla? "Det var bättre förr" …

Hur det kommer att gå vet jag inte. Det enda jag vet är att nu har jag bestämt mig. Tvekan är över! Och det känns spännande.

Bonde Söker Fru 2010

I kväll börjar det - nu är det dags för säsongen 2010 av Bonde söker fru. Den här gången är jag inte med, men jag hoppas av hela mitt hjärta att det finns nya par som hittar varandra! För mig var det förra årets höjdpunkt! Att jag inte fann Den Stora Kärleken är nu av underordnad betydelse, men likväl var det ett äventyr som jag minns med glädje och spänning. Jag glömmer aldrig det jag delade med flera likasinnade, glömmer aldrig de stunder jag delade med "min" bonde.

Själv har jag dock inte hittat någon ny kärlek ... någon direkt jakt är det inte heller frågan om. Jag är nog mera som en trött gammal älgjägare. Sitter gärna på en stubbe och njuter av naturen och utsikten istället för att hålla koll på eventuellt vilt som springer förbi... 10-taggaren har man säkert missat, men frågan är om det var den man var ute efter?

Nu är det dags att lämna stafettpinnen vidare till nya sökande till kärlekstörstande bönder på olika håll i vårt avlånga land. Jag önskar återigen alla inblandade Lycka till!

Valfläsk

Dagen till ära blir det stekt fläsk, mums! (svensk husmanskost är bland det bästa jag vet).

För någon timme sedan var jag och röstade i vår lokala röstlokal, ca 500 m från mitt hus. Tog cykeln och hunden och röstkortet. Kommer in och upptäcker kö. De flesta vill inte visa vilka blanketter/röstsedlar de tar - ve och fasa om någon annan upptäcker vem man röstar på! Varför ska det vara så hemligt? Eller är det just det, det är lite spännande att faktiskt ha en egen hemlighet? Vad jag däremot inte heller begriper mig på är folk som röstar blankt...varför? i så fall, varför rösta alls? kom i så fall inte sedan och ha åsikter om Sveriges skatt/ välfärd/ skola/ omsorg/ sjukvård/ invandrarfrågor m. m.

Själv är jag inte konsekvent... i år röstade jag inte på samma som 2006. Och dessförinnan var det också ett annat parti, å andra sidan har jag alltid hållt mig till samma "block". En kul grej och bra idé är "Valkompassen" som jag använt mig av och blev inte ett dugg förvånad över resultatet. I kväll blir det allt lite spännande att följa valvakan tycker jag! Det verkar ovanligt jämt.

Veckan som kommer blir även intressant i min värld. På måndag blir det sadelutprovning. På tisdag fyller en nära vän år. Samt att jag ska vara med i förhör i Tingsrätten. Tjejen som blåste mig på pengar för stugan som jag skulle hyra, står åtalad och jag är nu kallad till förhör - spännande! På onsdag kommer hovslagaren - igen. På torsdag blir det packning. På fredag bär det tidigt av till Flyinge och kurs, då ska hästen och jag förkovra oss. Men däremellan blir det som vanligt jobb, både vanligt, ovanligt och mycket häst- och stalljobb.

Ha en bra vecka, everyone out there!

Allmänt höstdepp ...

Sommaren är visserligen inte slut men semestern är det. Tänker varje gång – oh nej, ett helt år till nästa gång - ett faktum man borde vant sig vid, vid det här laget... men icke. Att komma in i normala och vanliga rutiner igen känns föga inspirerande. Försöker tänka positivt - det ska ju vara så hälsosamt - men humöret vill liksom inte infinna sig.

Gör roliga saker då, säger jag till mig själv. Det roligaste jag vet är att rida. Min häst känns fin - ah, äntligen en kick! Gå ut i skogen och leta kantareller - att dessutom hitta några, eller ännu hellre, många! ger definitivt en kick! Att träna lite med hunden och se att hon både tar till sig och är lycklig, gör mig varm inombords. Att träffa goda vänner, äta en bit mat med tillhörande god dryck höjer definitivt livskvalitén.

I övrigt stångas jag med beslut som, ska jag köpa ny dator? (måste)
När hade jag tänkt att städa huset? (gror igen)
Putsa fönster? (ser knappt ut)
När ska jag ta itu med ogräset? (ser ingen skillnad på blommor och ogräs längre)
När ska jag stapla veden? (den ska ju ändå eldas upp snart)
När i tiden ska jag träffa alla vänner som jag inte hunnit besöka på semestern? (vill ha längre semester)
Önskar mig en utlandssemester i present (vill ha mera sol)

I-landsproblem + att jag är bortskämd (?) Det finns de som har det mycket (MYCKET) värre. Men det är som vanligt en klen tröst. Det var ju hursomhelst lite kul att få klaga av sig ... någon som har mer bra "recept" på vad man ska göra för att få semesterkänslan att sitta i lite längre?

Sommar, sommar, sommar!

Så underbart att äntligen kunna säga att man har semester. Har jobbat otroligt mycket sista tiden så att nu bokstavligt få skaka av sig måsten och deadlines känns fantastiskt. Idag har jag ätit smultron som jag hittade i skogen... smaken av smultron är smaken av sommar för mig. Då vet man att nu står solen som högst på himlen, ännu är det långa ljusa dygn framför oss - och framförallt; ljumma varma vindar.

Min semester brukas stavas Falsterbo - så även i år. Denna pärla i Sverige! Jag älskar känslan när jag åker över bron i Höllviken... den pirrande förväntan inför veckan som stundas av vackra hästar, spännande tävlingar, massor av människor, bra mässa, intressanta seminarier - allt i en skön stämning, varvat med sol och bad på stranden.

När jag kommer hem tänker jag ta mig en skogsrunda, kanske hittar jag lite mer smultron då. Att förlänga sommaren med att klä dessa röda söta bär på ett grässtrå - det är lycka!