I slutet av september besökte jag min ena bror som bor i norra Sverige med sin sambo. Det var där som jag blev tillfrågad om jag ville bli gudmor till deras barn. De väntar sin förstfödda och som beräknas födas någon gång i slutet av april i år. Jag blev såklart överlycklig och längtar nästan lika mycket efter detta barn som de gör. Det är ett stort ansvar att bli gudmor och att jag alls blev tillfrågad gör mig mycket glad och varm i hjärtat. Jag kan inte tänka mig några bättre föräldrar än dessa båda. Glada, trygga, harmoniska, humoristiska, båda har bra jobb, och framförallt; kärleken står som spön i backen - de älskar verkligen varandra. Vad kan vara bättre förutsättningar?
Men saker och ting kan kullkasta den allra tryggaste grundbulten. Min brors sambo får havandeskapsförgiftning och läget blir akut allvarligt. Nu behandlas hon på ett specialistsjukhus. Läget pendlar mellan stabilt och allvarligt. Hon får inte göra någonting men än att ligga stilla. Min bror kan vara stödjande passiv, men framförallt närvarande som jag tror är det allra viktigaste.
Orsaken till havandeskapsförgiftning är inte helt känd men en betydande faktor kan vara högt blodtryck hos mamman. Blir blodtrycket alltför högt måste barnet ut ur mammans mage fort, för att rädda livet på båda. Det är mer än tre månader kvar av graviditeten. Jag ber många böner att mamman ska må bra och få vara gravid så länge som möjligt. Jag ber många böner för att det lilla livet ska klara sig bra, även om det måste ha bråttom ut i livet. Oavsett, kan du räkna med, Du lilla liv, att din gudmor ska finnas där, varje gång som dina föräldrar behöver hjälp eller avlastning. Jag hoppas din födelsedag blir till våren, när solen börjat värma och tussilago och blåsippor lyser gul och blå i skogskanten. Vill ni läsa min brors blogg så finns länken här intill.
