fredag 23 oktober 2009

Mot Sundbyholms Slott


Det är tisdagen den 30 juni 2009: Vaknade min vana trogen tidigt och var på ett strålande humör! snart (?) skulle jag få träffa ”min” bonde … Packningen gick nu som en dans och tur att jag hade min bil för jag satte en stång (sågade itu en piasavakvast) mellan handtagen däruppe, ovanför fönstren i baksätet, och vips! så hade jag en klädstång och kunde ha välstrukna klänningar hängandes – min alldeles egen mobila garderob! Resan gick bra och via gps körde jag ”raka” vägen. Väl framme hittade jag direkt en parkeringsplats precis utanför hotellentrén. På parkeringen stod två tjejer och en kille och såg ungefär lika förvirrade ut som jag kände mig. Vi började prata och det visade sig att vi alla var där av samma anledning. Jag fick direkt jättebra kontakt med My, en av tjejerna som sökte till Pecka. Hon var häst-tjej precis som jag och det visade sig att vi kände en del samma människor och även hästar.

En söt tjej som hette Jenny kom och hälsade oss välkomna. Hon berättade att vi snart skulle få våra rum men att det av olika anledningar var så att vi troligtvis skulle få dela våra rum. Mig gör det ingenting, jag har inte svårt för att bo eller sova ihop med någon okänd – vi var ju ändå alla där av samma anledning. Mitt rum var ett ganska litet enkelrum med en vanlig säng och en bäddad tältsäng som stod på tvären. Eftersom jag fick rummet först lade jag beslag på den riktiga sängen. När jag packat upp så gick jag ut och gick en sväng för att se mig om i omgivningarna, det var skönt att sträcka på benen efter resan. Jag gick till den vackra hamnen och tittade på alla fina båtar. Känslan denna kväll var att det kändes bra att ha kommit fram och jag undrade stilla i vilket rum/hus som ”min” bonde bodde. Kanske stod han och tittade ut över hamnen precis som jag?

När jag gått och lagt mig och faktiskt till och med somnat knackade det på dörren. Det visade sig vara min rumskompis Victoria. Hon hade skrivit brev till bonden Pecka och visade sig alltigenom vara en helgullig tjej som jag gillade på en gång. Hon var lastbilschaffis och lika tuff som hon var ljuv och blond i sitt utseende. Vi kom bra överens direkt och pratade en stund innan vi somnade. Informationen från Jenny var att frukosten serverades i slottet nästföljande morgon. Efter lite peptalk mellan mig och Victoria somnade som stenar. Skönhetssömnen kändes väldigt viktig i detta sammanhang ...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggintresserade